• Tove Eloa Öberg

Gästblogg: Smart Psykiatri om ADHD hos flickor och kvinnor

Våren 2020 delade jag ett samtal med Lotta Borg Skoglund (överläkare och specialist i psykiatri) om ADHD hos flickor och kvinnor. Du hittar det avsnittet här.


Avsnittet med Lotta har blivit ett av Popcornpoddens mest lyssnade - kanske för att just snabba tankar lätt kan relateras till ADHD?


Efteråt var det flera av er lyssnare som hörde av sig med följdfrågor om avsnittet. Lotta och hennes kollega Martina Nelson tackade utan att tveka ja till att svara på era frågor här i bloggen Popcorntankar!


Martina Nelson - hon är psykolog och projektledare på SMaRT. Dessutom är hon under utbildning till specialist i neuropsykologi. 



Läs Lotta och Martinas svar på frågorna nedan:



Vad är just skillnaden mellan ADHD hos kvinnor och män?


Något om kvinnor med ADHD och kopplingen till beroende?


Hur funkar det med medicin?

Är det olika hur arbetsgivare bemöter/stöttar personer med ADHD beroende på man/kvinna med diagnos? 



Martina och Lotta - tack för er tid, för er kompetens och allt arbete ni gör för att sprida aktuell kunskap och bryta ny mark!


Frågorna nedan är besvarade av Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson, Smart Psykiatri. Du hittar mer information om dem och deras verksamhet på smartpsykiatri.se



Vad är just skillnaden mellan ADHD hos kvinnor och män? Pojkars mer utåtagerande beteende hörs och syns på ett sätt omgivningen uppmärksammar. Även om adhd är samma tillstånd hos flickor och pojkar, kvinnor och män hamnar flickors och kvinnors svårigheter och specifika behov ofta i skymundan eftersom de ofta yttrar sig på andra sätt.


Det finns sannolikt både biologiska och sociala orsakerna bakom detta såsom kvinnliga könshormoner eller samhällets hårdare krav på flickors sociala kompetens.


Adhd upptäcks senare hos flickor än hos pojkar, vilket innebär onödigt lidande och i många fall allvarliga konsekvenser för dem. Något om kvinnor med ADHD och kopplingen till beroende? Modern hjärnavbildningsforskning har kunnat visa oss att det till stor del verkar vara samma delar och funktioner i hjärnan som är inblandade vid både adhd och beroende. Många kvinnor med adhd beskriver hur svårt det är att stå emot frestelser eller att de alltid faller för kortsiktiga njutningar på bekostnad av mer långsiktiga önskningar och mål. Och vid både adhd och beroende är hjärnans belöningssystem och signalsubstansen dopamin inblandade.


Dopaminsystemet har alltså en viktig roll i varför personer med adhd kan ha så svårt att sluta med något som upplevs belönande och lustfyllt, och att skifta fokus eller aktivitet när man väl börjat med något (det som ibland kallas för hyperfokus). Dessvärre är dopamin även inblandat i inlärningen av saker som är mindre lyckade för oss, som till exempel bruk av beroendeframkallande substanser som nikotin, alkohol, och droger.

Många kvinnor med adhd kan berätta att de alltid haft svårt att hålla igen, ätit snabbt eller för mycket och att de kämpat mot en övervikt i stora delar av livet. Risken för att börja röka, använda alkohol och droger är lika stor för kvinnor och män med adhd. Hur funkar det med medicin? Idag är de flesta överens om att adhd-läkemedel fungerar genom att öka och/eller stabilisera dopaminnivåer i delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, vakenhet, motivation och målinriktat beteende.


Många föräldrar och vuxna undrar ändå om det finns särskilda risker med adhd-mediciner eftersom de är narkotikaklassade. Till exempel om man kan bli beroende av medicinen, eller på något sätt göra barnet hjärna mer känslig för missbruk senare.


Tack vare mycket och välgjord forskning vet vi idag att det inte är så. Visserligen har barn och vuxna med adhd många gånger ökad risk att drabbas av missbruk och beroende jämfört med jämnåriga utan adhd. Men de allra flesta studier tyder idag på att tidig diagnos och rätt läkemedelsbehandling i stället har en skyddande effekt mot framtida alkohol och drogproblem.


Så även om det är viktigt att vi diskuterar möjliga risker med läkemedelsbehandling kan man fråga sig varför vi så sällan diskuterar riskerna med att inte behandla? Med det är förstås också sant att adhd-läkemedel också kan användas, och av vissa kan användas, felaktigt. Det gäller framförallt gruppen snabb- eller direktverkande preparat. För alla substanser som har förmågan att snabbt öka dopaminnivåerna i hjärnan har också potentialen att användas i missbrukssyfte, det vill säga för att förändra en sinnesstämning eller ”bli hög”. Om kortverkande adhd-läkemedel tas på fel sätt, av fel anledning, eller i högre doser än avsett löper man risken att få skadliga effekter av dessa, som tillexempel att utveckla ett beroende. Detta är ett växande problem i USA men tack och lov fortfarande ganska ovanligt i Sverige.


Vi har tydliga behandlingsriktlinjer och särskilda rutiner kring förskrivning och uppföljning som hjälper oss att minska risken att människor hamnar i denna typ av problem.



Är det olika hur arbetsgivare bemöter/stöttar personer med ADHD beroende på man/kvinna med diagnos? 

Adhd hos män och kvinnor är samma tillstånd, men kan ta sig olika uttryck och som påverkar vilket bemötande man får av omgivningen. Många kvinnor med adhd berättar att de kompenserar för sin adhd genom att lägga mycket tid på att planera, vara bunden till långa kom-ihåg-listor, ständigt dubbelkollar uppgifter, deadlines och scheman eller arbetar kvällar och helger, vilket gör att arbetsgivare och kollegor inte märker personens svårigheter. Dessa kompensatoriska strategier är ofta energikrävande och påverkar andra delar av livet.


Kvinnor med adhd berättar att de gör allt för att prestera och dölja sina svårigheter på arbetet, men orkar sedan ingenting hemma eller på fritiden. Omgivningen märker därför inte kvinnornas problem på samma sätt som männens, vilket har betydelse för hur arbetsgivare bemöter och stöttar medarbetare med diagnos. Givetvis finns det även män som kompenserar och kan dölja sina svårigheter.


I grunden ska stödet från arbetsgivare se likadant ut oavsett om man är flicka och kvinna, pojke eller man med adhd, men i samhället finns olika förväntningar på oss kvinnor och män. En kvinna som glömmer en uppgift uppfattas som ansvarslös, medan vi är mer accepterande om en man slarvar eller kommer sent.


Kvinnor på en arbetsplats tar ofta på sig rollen som ordentlig och skötsam – och gör allt för att leva upp till det, vilket återspeglas i hur arbetsgivare och medarbetare bemöter och stöttar medarbetaren.  


Återigen - tack Martina och Lotta för att ni tog er tid att svara på lyssnarnas kloka frågor!


Du som vill fortsätta att lära dig mer om ADHD och vanliga frågor - följ Smart psykiatris egen blogg här!


Sist men inte minst - dela gärna det här blogginlägget, så att fler får ta del av aktuell kunskap. Tove Eloa Öberg

Socionom

Popcornpodden.se

71 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla